Social gemenskap - en trygghetsfråga
Gemenskap i sitt närområde är mer än bara trevligt – det är tryggt och viktigt. 7 av 10 uppger att känna personer i ens närområde är en trygghetsfaktor som är avgörande i vårt boendeliv. Men vad är det egentligen som får oss att känna oss trygga? Svaret stavas gemenskap. Och ett sammanhang som över tid kan ha tappat sin roll i att främja nära relationer är ett sammanhang vi rör oss i dagligen. Personer som kanske vi hejar på oftare än nära släktingar. Vi pratar om vårt närområde – och människorna därtill.
Uppger att känna personer i ens närområde är en trygghetsfaktor.
Minska ensamheten - ett hej i taget
Social gemenskap är essentiellt för vår hälsa och välmående, trivsel och upplevda trygghet. Det är kanske först när det tas ifrån oss som vi förstår dess värde. En fråga som hamnat särskilt i ljuset senaste åren är just hur pass utbredd den ofrivilliga ensamheten är i Sverige. Redan innan pandemin var Sverige ett av de länder i världen med flest singelhushåll, därtill kom sedan en pandemi som skapade ökad isolering. Vi ser därför en växande diskussion kring vikten av sociala behov för vår hälsa. Även globalt syns en förflyttning i hälsodiskursen från att tala om ’self care’ till att tala om ’community care’, baserat på insikten att vi tar hand om oss själva när vi tar hand om varandra.
Viktigt med ett socialt skyddsnät och relationer
Därför kan ett socialt skyddsnät och relationer, även i det lilla, spela sin roll för att motverka ensamhet eller utsatthet. Vår undersökning visar att två tredjedelar instämmer i att känna personer i sitt närområde kan minska känslor av ensamhet. En tredjedel tycker också att det har blivit viktigare sedan starten av pandemin. Det verkar med andra ord vara en positiv trend vi vittnar, då en femtedel upplever att den sociala gemenskapen i ens bostadsområde har blivit bättre senaste åren.
Att hjälpa varandra - viktigt särskilt på äldre dar
Personer i vårt närområde kan alltså vara en källa till dagliga små interaktioner som i sin enkelhet kan betyda mycket för oss. Så till den grad att det påverkar vår trivsel – och syn på bostadsområdets attraktivitet. 6 av 10 uppger att gemenskap bidrar till att de trivs i sitt bostadsområde. Över hälften uppger också att de tycker det är viktigt med social gemenskap bland personer i närområdet. Närområdet och människorna därtill ger ens egen inre värld en kontext.
Av svenskar uppger att gemenskap bidrar till att de trivs i sitt bostadsområde.
Uppger också att de tycker det är viktigt med social gemenskap bland personer i närområdet.
Gemenskap stärker som sagt den upplevda tryggheten. Men en ökad gemenskap motverkar även faktiska trygghetsaspekter som brott och oro. BRÅ uppskattar att grannsamverkan kan minska brottslighet med 16-26 procent. Inte illa! Vällvillighet och en hjälpande hand är inte att underskatta för trivsel i våra kvarter. Den näst viktigaste faktorn för att känna sig hemma i sitt bostadsområde är att personer i närområdet är villiga att hjälpa varandra när det behövs. Det är särskilt äldre åldersgrupper som stämmer in i påståendet, men det upplevs även viktigare att kunna ta hjälp på glesbygden jämfört med i storstaden.
En hjälpande hand där det behövs
Vällvillighet och en hjälpande hand är inte att underskatta för trivsel i våra kvarter. Den näst viktigaste faktorn för att känna sig hemma i sitt. bostadsområde är att personer i närområdet är villiga att hjälpa varandra när det behövs. Det är särskilt äldre åldersgrupper som stämmer in i påståendet, men det upplevs även viktigare att kunna ta hjälp på glesbygden jämfört med i storstaden.