Bostadsåret 2025 präglades av en orolig omvärld
När vi klev in i 2025 gjorde många det med en känsla av att det här skulle bli året då molnen skingrades. Efter fem år av pandemi, kriser, prischocker och geopolitisk turbulens längtade vi efter en vändpunkt. Men världen ville annorlunda. Den nyblivna amerikanska administrationens nyckfulla utspel, hot om handelskrig och en allt mer spänd omvärld lade ännu ett lager av osäkerhet över tillvaron.
Räntenedgångens dubbelhet
Mellan försommaren 2024 och hösten 2025 sänkte Riksbanken styrräntan från 4 till 1,75 procent. Det är en dramatisk förändring med direkt effekt på hushållens ekonomi. Bolånen har blivit betydligt billigare och i ett historiskt perspektiv ligger dagens nivå nära det normala.
Men minnet av åren 2014–2021 med noll- och minusränta är fortfarande färskt. I jämförelse med den artificiellt billiga eran känns dagens ränta för många fortfarande som en uppförsbacke. Det märks inte minst i de psykologiska trösklarna på marknaden, där säljare och köpare fortfarande kämpar med att hitta varandra efter flera år av turbulens.
Förklaringen bakom trögheten i bostadsrättsmarknaden
Årets kanske mest omdiskuterade fenomen är trögheten på bostadsrättsmarknaden, framför allt för ettor och tvåor. Det är bostäder som normalt byter ägare efter 3–5 år och den som köpte under pandemins glödheta år sitter i dag med en bostad som tappat 10–12 procent i värde. Många väntar därför hellre än att sälja med förlust och därmed urholka kontantinsatsen till nästa boende. Resultatet blir en marknad där viljan finns, men steget känns för stort och man avvaktar med hopp om stigande priser.
Villaåret som överraskade
Om bostadsrätterna gått trögt har villamarknaden gjort tvärtom. I antal gjorda affärer är det ett av de starkaste försäljningsåren någonsin, och priserna har legat stabilt. Efter flera svaga år fanns 2025 ett tydligt uppdämt behov men framför allt hos familjer som redan bor i villa eller större lägenhet. Det är dessa som stått för flyttkedjorna under året. De unga familjebildarna har istället verkligen fått sitta på avbytarbänken på bostadsmarknaden under 2025.
Dämpad inflation men fortsatt kostnadstryck
Under året har vi sett en inflation som sjunkit tillbaka mot Riksbankens målbild om 2 procent. Vi är inte riktigt där än, och det har varit några små bakslag under hösten, men in i december är ändå trenden ner mot 2 procent tydlig, och förväntningarna är att den stabiliserar sig på den nivån. Samtidigt har kronan stärkt sig mot både dollar och euro, vilket både gynnar industrin och gör semesterplånboken lite lättare att bära.
Skattesänkningar har också ökat hushållens marginaler, men i en värld präglad av osäkerhet väljer många att spara snarare än konsumera. Att bygga en buffert har blivit vår nya trygghetssymbol.
Parallellt har en annan, mindre synlig kraft påverkat bostadsmarknaden. Det handlar om kostnaderna som det inte pratas om; el, VA, fjärrvärme och sophantering som har ökat. På 25 år har taxorna mer än dubblerats jämfört med KPI, och ökningen har accelererat sedan 2020. För vissa bostadsrättsföreningar innebär det också risk för höjda månadsavgifter, något som påverkar både prisbild och köplust.
Från rekordutbud till decenniets lägsta nytillskott av bostäder
Efter prisfallet 2022 växte utbudet av bostäder till rekordnivåer. Men 2025 har trenden vänt. Försommaren blev startskottet för en tydlig nedgång i antalet osålda villor, och senhösten har bjudit på ett totalutbud av bostäder som nu inte längre kan kallas rekordstort, utan i nivå med hur det såg ut samma tid förra året.
Det är en konsekvens av att villamarknaden varit stark och flera bostäder som legat ute länge till försäljning har börjat säljas av, men det är också en konsekvens av allt färre nya bostäder ut på marknaden. Faktum är att i sista kvartalet 2025 är nytillskottet av bostäder det lägsta på minst ett decennium. För många som vill sälja avvaktar nu en förväntad prisuppgång kommande år. I ett längre perspektiv brukar 10 procent av alla bostadsrätter och 3 procent av alla villor omsättas årligen. I år ligger villorna nära sitt historiska snitt men bostadsrätterna däremot på blygsamma dryga 8 procent. Det är siffrorna bakom känslan av stillestånd.
Sju svåra år för nyproduktionen
Nyproduktionsmarknaden har också rört sig, men långsamt. Efter flera tuffa år talas det om ”sju svåra år” innan branschen når normal nivå igen. Det vi kanske kan hoppas på innan dess är en tinande småhusmarknad, där regeringen kommit med regelverk som underlättar en del, samt utreder andra delar inom en modern egnahems-lösning för framtiden.
Att byta bostad när livet händer
Till syvende och sist flyttar vi inte för räntor, index eller politiska utspel – vi flyttar för att livet förändras. Familjer växer, separationer sker, jobb byts och drömmar tar nya riktningar. Efter flera år av väntan är det många som nu står och väger: Ska vi våga? Det kanske är just nu man ska göra det. För säljer och köper du i samma marknad spelar tillfälliga prisrörelser mindre roll. Över tid förlorar man sällan på sitt boende – men man kan däremot förlora värdefull tid och livskvalitet genom att vänta.
Många frågar sig vad en normal bostadsmarknad är? Svaret är sannolikt inte att blicka tillbaka. Det nya normala är mer en marknad i balans: färre spontana affärer, längre processer, större eftertanke. Den tid då bostaden betraktades som en sedelpress är över. Nu är den åter vad den alltid borde ha varit – ett verktyg för livet.
Och kanske är det också en sund riktning. För att kunna byta bostad när livet kräver det borde vara självklart – oavsett om man bor i bostadsrätt, villa eller hyresrätt.